Wedding at Nolhaga/Bröllop på Nolhaga

The table of honor is decorated with centerpieces in off-white and gold
and the exclusive golden Mateus ceramics, designed in Sweden and crafted in Portugal.

This past weekend, a lovely young couple got married at Nolhaga Slott, where I work. It was the first of many weddings that I will have the pleasure to plan, decorate and serve this year. 

I helgen som gick gifte sig ett härligt, ungt par på Nolhaga Slott, min arbetsplats. Det var det första i raden av många bröllop som jag kommer att ha nöjet att planera, dekorera och servera under det kommande året.

The S in gold on our chinaware stands for Slott (= castle).

It was a small and intimate ceremony, which was also held in the Castle, and then the dinner and party followed in one of our beautiful dining rooms called Salong Alströmer.

Det var en liten och intim ceremoni, som även den hölls i slottet, och middagen och festen som följde hölls i en av våra vackra salar, Salong Alströmer.

The fireplace is an original and was placed in the dining room
when the castle was first built by Claes Adelsköld in1880.

Please, step in to the Alströmer dining room through the original 1880´s doors! 

Old armchairs in the background
with new clothes in pink by Tricia Guild.

If you too would be interested in holding a celebration at Nolhaga Slott, it could be a wedding, but it can also be an anniversary, a birthday, a christening or even a funeral, do contact us at +46(0)322-617300 or info@nolhagaslott.se.

Om även du är intresserad av att fira något på Nolhaga, det kan vara ett bröllop, eller ett jubileum, en födelsedag ett dop eller konfirmation, eller till och med en mycket vacker och värdig begravningsmiddag, så kontakta oss på telefon 0322 617300 eller maila till info@nolhagaslott.se. 

The sure knew how to make ceilings in the 1880's!

Alive and kicking!

Source/Källa

Yes, I am alive, and no, I have not gone underground! 

I have just recently started a new job, which is why it has been very quiet here at Qvintessentials.

Ja, jag lever, och nej, jag har inte gått under jorden!

Jag har bara varit upptagen med att börja på min nya arbetsplats och därför har det varit tyst här på Qvintessentials.

Source/Källa

May I present to you the beautiful Nolhaga Slott [Nolhaga Castle], an Italian Villa in Alingsås operating conferences and banquets.

This amazing castle is my new workplace and I am the new Castle Manager.

Får jag presentera vackra Nolhaga Slott för er! En italiensk villa i Alingsås med restaurang, festvåning och konferensfaciliteter. 

Detta fantastiska slott är min nya arbetsplats och jag är ny Slottsansvarig.

Source/Källa

The Castle is located in the middle of the beautiful Nolhaga Park, which the famous Jonas Alströmer (known for being the one who introduced the potato to the Swedish population) himself created during the 18th century. Alströmer also lived in the mansion at the very spot the castle is now at, although the Italian Villa was built on the old mansion grounds by Claes Adelsköld in the late 19th century.

Slottet ligger mitt i den mycket vackra Nolhaga Park, som den välkände Jonas Alströmer (som införde potatisen i Sverige) själv anlade under 1700-talet. Familjen Alströmer bodde i herrgården som låg på samma ställe som slottet nu ligger på. Den italienska villan uppfördes dock på samma grund som det gamla boningshuset av Claes Adelsköld under sent 1800-tal.

This is a new chapter in my life, and I am utterly excited to be a part of this amazing operation. Maybe I can get to be your wedding planner, your conference or banquet host or serve you an amazing dinner from our renowned kitchen! 

A warm welcome to Nolhaga Slott!

Detta är ett nytt och spännande kapitel i mitt liv, och jag ser väldigt mycket fram emot att vara en del av den här verksamheten. Kanske kan jag få möjligheten att hjälpa dig att planera ditt bröllop, vara din konferens- eller bankettvärd eller servera dig en fantastisk måltid från vårt välrenommerade kök! 

Hjärtligt välkommen till Nolhaga Slott!

Source/Källa

To go to Nolhaga Slott's webpage, please click here.

Klicka här för att komma till Nolhaga Slotts webbsida.

Me? I'm definitely a foodie.

Den vackra fasaden på Restaurang Tegel

Nädå, jag har inte försvunnit. Jag har bara lite fullt upp!

Helgen blev som utlovat fantastisk, och innehöll många kära återseenden och goda samtal. Kameran ville dock inte vara med, utan lade av efter första bilden, den ovan alltså. Så den får räcka.

Lördagens första stopp blev Restaurang Tegel i Rydebäck mellan Helsingborg och Landskrona, eller Rüdebäck som platsens historiska namn verkar vara. Jag har som barn spenderat många sommardagar på stranden i Rydebäck och det var ett kärt återseende vill jag lova, trots att det inget bad blev. Upplevelsen var av ett helt annat slag, då en av de bästa bitar kött jag någonsin ätit nämligen inmunidgades på just Tegel (ja, jag är en matnörd). Är ni med? Då kör vi!  En fantastisk tournedos med ljuvligt grillad yta, perfekt rosa kött och en ytterst liten men perfekt blodig kärna, mör som in i bänken (Gosh!) serverades tillsammans med en mjuk potatisfondant, en fulländad rödvinsreduktion-to-die-for, salta, smörstekta kantareller, sharlottenlökssmör och några krispiga primörer... alltså... jag har inte tillräckligt med ooh:n och aaah:n för att göra den maträtten rättvisa! Om den ska återskapas? Jojjomen, det blir nog några försök skulle jag tro!

Vissa i sällskapet åt lammracks, som visst inte var någon lika stor hit, men grillmästaren kan sitt nötkött, det är en sak som är säker! Det är dessutom en mycket vacker restaurang, (även om hemsidan skulle kunna hottas upp lite) inhyst i ett gammalt tegelbruk, men jag kommer inte ihåg så mycket av inredningen, mitt fokus verkade ligga på köttet (och sällskapet såklart).

Så bor ni i närheten, eller har vägarna förbi, sväng in på Tegel, och så hoppas jag att ni blir lika nöjda som jag!

Nu: åter till arbetet, annars blir det ingen mat på bordet! So long vänner!

/Sara

Gee, what a restaurant!

Välkomnande uteservering & ingång till Gee's

 Som utlovat kommer här en rapport från fredagkvällens restaurangbesök på Gee's Restaurant & Bar i norra Oxford. Vi var lite sent ute med bokning, och kvällen innan var alla bord redan bokade - ett väldigt bra tecken på att restaurangen gör någonting rätt! Vi lyckades iallafall få ett bord till andra (eller tredje) sittningen. 

Simon och jag har tidigare på en promenad till Summertown gått förbi och sett restaurangen i dagsljus, och blivit alldeles förälskade i den häftiga byggnaden, ett glashus med vackra utsmyckningar i gjutjärn. Nu var det kolmörkt ute, och det stora glashuset som matsalen är placerad i var smakfullt upplyst med stora, svagt lysande ljuskronor i taket, och spotlights som punktbelysning på borden som reflekterades i de vita dukarna och kristallglasen. Riktigt vackert!

Vackra Linda med cocktailmenyn

Vi anlände vid utsatt tid och möttes av otroligt trevlig och professionell personal, som trots att vi fick vänta ytterligare en halvtimme på vårt bord gjorde att vi alla var glada och nöjda med varsin drink i handen. 

Kvällens eminenta middagssällskap

  Gee's har verkligen lyckats med det där lilla extra! De har lyckats skapa en intim, varm atmosfär i ett gammalt orangeri. Hela vägen runt, längs med glasväggarna löper en bekväm soffa och borden står ganska nära, så det skulle kunna kännas lite trångt, men punktbelysningen gör att det inte känns som att man sitter tillsammans med sällskapet bredvid - ett genialiskt drag! Man kan alltså genom rätt belysning få in fler gäster per kväll!

Foie Gras & chicken liver parfait with onion compote & toasted broiche - högsta poäng!

Ni förstår kanske vid det här laget att jag gillar atmosfären? Maten var verkligen på topp också, och servicen sen! En otroligt proffsig servitör vid namn Ryan (jag frågade inte, och han hade inte namnskylt, utan det står på kvittot) gjorde allt helt rätt! Han tipsade om riktiga toppenviner som passade vår plånbok, han berättade till allas vår förtjusning att pärlhönan kom från ägarens egna lokala farm, och han löste en pinsam situation med ett utspillt, krossat glas mousserande och en genomblöt förrätt på nolltid och med ett stort leende. 

Simon och Linda trivs

Förrätt, varmrätt och till slut dessert - som vi knappt orkade äta upp på grund av väl tilltagna portioner, får alla riktigt högt betyg.  Foie gras:en smälte i munnen tillsammans med sötsyrlig lök och en krispig skiva brioche, pärlhönan med murkelsås och kolgrillade primörer var helt perfekt tillsammans med en flaska Fume Sauvignon Blanc, och chokladfondanten var en len himmel för en chokladälskare!

Evelina -en ljuvlig bordsdam och kär vän!

En stilfull, tom restaurang fram på småtimmarna

Läcker punktbelysning på bord & smakfull dukning

Många skratt blir det med dessa härliga damer!

Eftersom vi var sist in, var vi också sist ut. När vi lämnade restaurangen hade personalen dukat upp för nästa dag och väntade tålmodigt på oss, därav de vackra bilderna vi lyckades få på en tom, mörk restaurang. 

Nästa gång vi har något att fira kanske det blir en Sunday Jazz Supper med livemusik, eller kanske en riktigt klassisk afternoon tea på systerrestaurangen (och hotellet) Old Parsonage, som vi kikade in hos, på vägen tillbaka till stan. Innanför en knarrande trädörr, som välkomnade oss genom att öppnas inåt, i det gamla, charmiga huset brann det i den öppna spisen och nattportieren visade oss den otroligt smakfulla, engelska matsalen med röda sammetsklädda fåtöljer. Ägaren till Gee's, Old Parsonage och Quod på High Street har verkligen känsla, smak och affärssinne! 

Oxford ger mersmak!

So long, Gee's!

Första mars och återbesök hos Jamie

När första mars infaller på en kall, grå, tråkig, intetsägande tisdag, jag har högar med skolarbete som väntar och förkylningen inte har släppt än, är det inte precis att man skuttar ur sängen när klockan ringer. 

Men i ett försök att få upp humöret tittade jag på bilderna från vår söndagslunch med våra härliga vänner Richard och Ania. De är så fina, så ni får också ta del av dem! Den här gången beställde vi bara in tvårätters, det var ju trots allt bara lunch..

Simon drog högsta vinsten med sin Ravioli med buffaloricotta, citron, mynta och parmesan. Det låter nästan som en dessert, och jag som inte är överförtjust i denna brittiska hype för mynta var skeptisk, men den var himmelsk!

Helt plötsligt svängde humöret lite, och för att höja det ännu lite mer ska vi nu klä oss varmt, gå ner till caféet på nedanvåningen, köpa varsin take away-kaffe och gå ner i Christ Church och sätta oss på en bänk med vår kaffe och titta på roddarna och påskliljorna. That'll do it!

 SEN ska jag sätta igång med allt viktigt. 

Hoppas ni får en fin dag!

Jamie's Italian

En fantastisk lördagskväll spenderades med härliga vänner på Jamie Olivers italienska restaurang i Oxford. Jamie's senaste satsning är just italiensk mat, och det gör "han" förträffligt bra! (Självaste Jamie var ju inte där, så det var personalen på plats som ska ha äran.)

Bilderna i kollaget kommer ifrån jamieoliver.com.

Stället är så populärt så vi fick stå i kö en stund innan vi fick komma in i den härligt rustika restaurangen.  Stolarna är knallröda Tolix-stolar, borden bastanta, härligt slitna träbord och överallt står hyllor med linneservetter, konserver, färska grönsaker, bestick och självklart högar med Jamie's böcker. Här och var står dessutom stora, riktigt gamla 'skärbrädor' - gigantiska träklossar på ben som personalen skär bröd och förbereder smårätter på. Maten serveras läckert och innovativt upplagt i glasburkar, keramikskålar, på omaka jättetallrikar, träplankor och oblekt, vaxat papper. 

Kvällens förträffliga sällskap runt ett maffigt träbord.

Med tanke på att det är herr Olivers restaurang, och han driver det här konceptet på många av sina restauranger i Storbritannien, är det säkert inget unikt, utan mycket troligt massproducerat, men det struntar jag i! Atmosfären var helt perfekt, maten och vinet likaså! Det enda som grymtades lite över under kvällen var vår servitris nonchalanta uppförande, som mer passade i en skolmatsal än på en populär restaurang. 

Min käre make och jag.

Linda med sin vackert presenterade anti-pasti, en South Coast Seafood on Ice.

Så enkelt och rustikt. Artisan Meat Board - inget tjafs - och det funkar!

Industrikänsla med delar ur menyn skrivet på griffeltavlor, tegelväggar och stallampor.

Köket hade för längesedan stängt när vi många rätter senare druckit upp kaffet, tömt desserttallrikarna och glasen med dessertvin. Mätta, belåtna och skrattandes lämnade vi restaurangen och vandrade vidare i den regniga höstnatten.